Jag träffade honom några gånger under sena åttiotalet.
När han sjöng fick jag en återklang av Karl Gerhards sångsätt, lite stötigt sådär.
Minns särskilt när han sjöng ”På Arendorffs tid av Nils Ferlin”
Tänkte då att alla bär på ”sin” tid. .
Han berättade om när Nils Ferlin bad honom göra musik till en dikt, och varje gång dom stötte ihop, frågade Nils: Nå Bror har det kommit någon musik? Nej svarade jag varje gång. Men så sitter jag på ett näringsställe i Gamla Stan tillsammans med Emil Hagtström diktaren.
Klockan i Storkyrkan slår…då kommer musiken..
-Man kan inte räkna dem alla,
sägner och sånt man hör……,
Eller finns all tid samtidigt? Slå inte bort det du inte förstår
Se med öronen och lyssna med hjärtat
Sånger kan verkligen väcka mycket till liv, bara vi släpper in dem
Hyllning till Tor Bergner (poet trubadur och kompositör 1913-1990)
En klocka slår och kvällen andas frid och fred
en dag är slut och natten smyger fram
en trogen vän med tusen stjärneögon
han följer dig varje steg du tar
ensam på stan bland båtarna och kajerna
och strömmens vatten målat i neon
som stalagtiter skälvande på vattnet
och vid Norrbro där mötte jag en man
i cylinderhatt och gitarren under aren
han sa ursäkta men jag ska till Nils Ferlin
vi skulle träffas på Cafe’ Cosmopolite
men se jag hittar inte dit
jag sa diktarn Nils Ferlin är inte längre här
och Cafe’t ja man grävde för tunnelbanan
och hela gamla Klara och Cafe’ Cosmopolite
malde dom till grus i samma grop
åh men Ferlin ville ju ha musik till en dikt
och jag har suttit på mitt rum och funderat
och nu när jag äntligen är klar är det försent
men spela då din visa för mig svarar jag
och han spelade och sjöng med bravur och emfas
då såg jag i Kungsan en spårvagn rulla fram
jag såg travar av ved långs hela Skeppsbrons kaj
och vid Operakällaren strävade en bryggarehäst
och Per Albin Hannsson kom ut från Rosenbad
och bilar och bussar, ja allt var fyrtital
och grabben i keps och ett älskande par
dansade kring mannen med hatten som sjöng
då buga jag mig och jag skratta och sa
min bror vi går till gamla Klara och Cafe’ Cosmopolite
det är ju där som alla drömmarna slår in
och där ska vi nog träffa din vän Nils Ferlin
